Verkar som att många fått en bild att att allt är som en en dröm för mig här hela tiden, vill bara förtydliga att det är en vardag här med. Dagarna går upp och ner, första veckan var väldigt jobbig för mig och jag hade mycket hemlängtan. Vissa dagar är allt toppen och grymt bra, men andra dagar är man på botten och vill bara sova hela dagen. Skolan är för mestadels lätt men för mig så har historia lektionerna varit väldigt svåra. Jag kan inte saker som de som levt i Amerika hela sitt liv kan, det är svårt att försöka komma in mitt i och kunna allt som alla andra kan. Det har varit väldigt svårt att försöka hitta människor att hänga med utanför skolan och det tar väldigt mycket på en själv och ens självkännsla. Man försöker hela tiden men får inte något tillbaka. 

 

Men jag kämpar på, för detta året ska bli minnesvärt som ett av de bästa i mitt liv! 

 

 

Några av dessa grejerna har jag redan uppnått bara genom att åka hit, andra vet jag att jag kommer att få uppleva.